ESG-investeringar: Hållbar avkastning på den svenska marknaden

ESG-investeringar: Hållbar avkastning på den svenska marknaden

Intresset för hållbara investeringar har ökat markant de senaste åren, både globalt och i Sverige. ESG, som står för Environmental, Social, and Governance (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning), har blivit ett centralt begrepp. Investerare söker inte längre enbart finansiell avkastning, utan vill också bidra till en positiv samhällsutveckling. Denna artikel utforskar ESG-investeringarnas framväxt, dess inverkan på den svenska marknaden och hur investerare kan navigera i detta landskap.

Vad innebär ESG?

ESG representerar tre centrala faktorer för att bedöma ett företags hållbarhet och etiska påverkan. Miljöaspekten (E) handlar om företagets påverkan på miljön, exempelvis genom utsläpp, resursanvändning och klimatpåverkan. Socialt ansvar (S) fokuserar på företagets relationer till anställda, leverantörer, kunder och samhället i stort, inklusive arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och produktsäkerhet. Bolagsstyrning (G) berör företagets interna styrning, ledningens sammansättning, ägarstruktur, transparens och affärsetik. Mer information om detta finns hos Swedbank.

ESG-trender i Sverige och globalt

Sverige har tagit en ledande roll i främjandet av hållbara investeringar. Redan 2016 grundades Swedish Investors for Sustainable Development (SISD), ett initiativ som inspirerade FN att lansera det globala nätverket Global Investors for Sustainable Development Alliance (GISD). Både SISD och GISD fungerar som plattformar för att öka engagemanget för hållbara investeringar och underlätta kunskapsutbyte. Internationellt sett har ESG-investeringar vuxit explosionsartat. Enligt en rapport från Europeiska kommissionen integrerar sju av de tio största kapitalförvaltarna globalt hållbarhetskriterier i sina investeringsstrategier. Mellan 2012 och 2016 ökade de hållbara investeringstillgångarna i Europa, USA och Kanada från 13 till 23 biljoner amerikanska dollar.

ESG och finansiell prestation

En vanlig fråga är om ESG-investeringar påverkar den finansiella avkastningen. Forskning ger en nyanserad bild. En studie från Högskolan Kristianstad visade att enskilda ESG-kriterier (E, S eller G) inte nödvändigtvis leder till högre avkastning. Däremot fann man att ESG-risk, det vill säga den samlade risken kopplad till miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning, hade en signifikant inverkan på fondavkastningen. Intressant nog visade studien att en ökning av ESG-risken kunde leda till en ökad fondavkastning. Detta understryker vikten av att integrera ESG-risk i den traditionella riskbedömningen. En annan studie från Morningstar visade att majoriteten av ESG-fonderna överträffat sina traditionella motsvarigheter över en tioårsperiod, vilket indikerar att långsiktiga investerare inte behöver kompromissa med avkastningen.

Exempel på ESG-arbete i praktiken

Flera svenska organisationer har visat vägen inom ESG-investeringar. Svenska kyrkan är ett exempel, där man kombinerar finansiell avkastning med ett starkt hållbarhetsfokus. Deras kapitalförvaltning uppnådde 2023 en avkastning på 9,9 procent, samtidigt som de aktivt arbetar med påverkansarbete och exkluderar investeringar i kontroversiella branscher. Kammarkollegiet är en annan aktör som integrerar ESG i hela sin investeringsprocess, både genom att välja in bolag med starka hållbarhetsprofiler och genom negativ screening.

EU-taxonomin och dess påverkan

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som definierar vilka ekonomiska aktiviteter som kan betraktas som miljömässigt hållbara. Syftet är att styra kapital mot hållbara investeringar och motverka ”greenwashing”, det vill säga att ge en överdrivet positiv bild av en verksamhets miljöpåverkan. Tillväxtverket har analyserat hur taxonomin påverkar små och medelstora företag. Även om taxonomin primärt riktar sig till större företag, påverkas även mindre företag indirekt genom krav från banker, investerare och större kunder. För svenska företag innebär taxonomin både utmaningar och möjligheter. Det krävs anpassning till de nya kraven, men det kan också ge konkurrensfördelar och underlätta tillgången till finansiering.

Juridiska aspekter av ESG i Norden

För att navigera och optimera hållbara investeringar i Sverige och Norden krävs en djup förståelse för det juridiska landskapet. Enligt Holtara är det avgörande att säkerställa regelefterlevnad och främja etiska finansiella metoder. Implementeringen av SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation) ställer krav på marknadsaktörer att integrera och rapportera hållbarhetsrisker och -påverkan. Detta kräver kontinuerlig anpassning av processer och system. Ett robust system för hållbarhetsklassificering är också avgörande för att bygga investerarnas förtroende.

Framtiden för ESG-investeringar

ESG-investeringar är inte längre en nisch, utan en central del av den moderna finansmarknaden. Den ökande medvetenheten om hållbarhetsrisker och möjligheter, tillsammans med regulatoriska initiativ och investerarnas efterfrågan, driver på utvecklingen. Forskning, bland annat vid Göteborgs universitet, bidrar till att fördjupa förståelsen för hur miljömässiga och sociala värden kan integreras i investeringsprocesser. För att säkerställa en fortsatt tillväxt och effektivitet av ESG-investeringar är det viktigt att vidareutveckla metoder för att mäta och integrera ESG-faktorer, samt att öka transparensen och jämförbarheten i ESG-rapportering.

ESG-investeringar erbjuder en möjlighet att förena finansiell avkastning med ett positivt bidrag till samhället och miljön. Genom att integrera ESG-faktorer i investeringsbesluten kan investerare bidra till en mer hållbar framtid. Utforska gärna de länkade resurserna för att fördjupa din kunskap och ta del av den senaste utvecklingen inom ESG-området.

Handla med värdepapper

Handla med värdepapper

Att tjäna sig en extra hacka kan ibland kännas lite komplicerat. Det kan också vara svårt att hinna med något annat än det ”vanliga” arbetet från åtta till fem. Dock finns det möjligheter till investering som inte behöver ta så mycket tid i anspråk, bl.a. att handla med någon form av värdepapper. Här nedan ska vi titta på vad värdepapper är för något och ge några tips.

Skulle du ha något av värde hemma som du vill bli av med, där du exempelvis kan sälja diamanter eller guld, är förstås det här något som åtminstone kortsiktigt ger dig ett skönt tillskott i kassan. Det är många som har skrivbordsguld skramlandes i diverse lådor där hemma utan att ens ha reflekterat över det. Saknar du något värdefullt att sälja kan det förstås bli aktuellt med någon form av lån om du skulle behöva pengar. Söker du dock något som på sikt ger avkastning och en chans att med jämna mellanrum kunna ge dig extra pengar, kan handlande med värdepapper vara en intressant väg att gå.

Värdepapper är egentligen ett samlingsbegrepp för flera saker där aktier, obligationer, fonder etc. ingår. Du som vill investera ska vara noga med att inte ”samla alla ägg i en korg”, som det heter. Det är med andra ord viktigt att sprida riskerna genom att inte investera alla pengar på en och samma plats. Många ser därför till att ordna en fungerande mix av just aktier, fonder, obligationer med mera och är sedan lyhörda för hur marknaden utvecklas under tiden. Det gäller nämligen att hänga med i svängarna för att både köpa och sälja i rätt tid.

Tajmingen är förstås svår; när ska du egentligen sälja en aktie som du köpt? Ett tips är att köpa aktien till ett visst pris och sedan vänta med att sälja den tills dess att den kommit upp i ett värde som du från början bestämt. Det här kan förslagsvis vara en procentuell ökning av inköpsvärdet. Få inte kalla fötter och sälj dina aktier i panik innan dess att den värdeökningen skett! På så sätt kan du ha koll på din aktiehandel och arbeta enligt en röd tråd.

Ytterligare ett tips är att studera hur börsen utvecklar sig – och gärna dagligen. Det finns de som inte gör något annat än att följa trenderna på börsen, där de köper och säljer enligt ett visst mönster. Kanske har du inte riktigt den tid som krävs för att sitta framför datorn hela dagarna, men det är ingen dum idé att ägna en viss tid varje dag åt att se vad som hänt på börsen under dagen. Till att börja med kan du med fördel följa några få bolag på börsen; annars riskerar det att bli alldeles för mycket information att hålla reda på.

Så fungerar skatt

Så fungerar skatt

Så fungerar skatt

Beskattning är ett på många sätt kontroversiellt ämne. Vad ska beskattas? Hur hög ska skatten i så fall vara? Vilka effekter får beskattning på ekonomin? Dessa frågor får sägas vara detaljfrågor i det större perspektivet, där den överväldigande majoriteten är överens; skatt är nödvändigt. Oaktat en handfull anarkister skulle få människor idag sätta sig på tvären till detta påstående. När man väl tagit sig förbi denna konflikt kommer då de mer detaljerade, men ack så svåra, spörsmålen. Det tycks dock finnas en generell konsensus, att uttag av skatt i en omedelbar mening har en negativ effekt på ekonomin, även om intäkterna sedan kan spenderas på sätt som ger positiva effekter.

Inte bara uttaget av skatt är kontroversiellt

Att beskatta är att ta pengar ut ur en ekonomi, vilket gör att de inte kan handlas med. Således hämmas tillväxten i en direkt mening. Men skatteintäkten kan sedan spenderas på till exempel polismyndigheten eller infrastrukturen. Därmed känner sig allmänheten mer säker, när den överväger att ge sig ut i julhandeln, och varor kan fraktas snabbare och billigare, vilket ökar handeln. En stor kontrovers är således också vad man spenderar skatteintäkter på. 35 svenska kommuner får höjd skatt, och det lär knappast saknas konflikter om var pengarna ska ta vägen. På kommunal nivå är det som bekant ofta skolan som är omstridd i sammanhanget resursfördelning.

Risk att skattmasen skjuter sig i foten

Att ett uttag av skatt hämmar tillväxten vägs alltså i regel upp av att den sedan spenderas på sådant som hjälper ekonomin. Därtill kan naturligtvis skattemedel läggas på sådant som inte har någon direkt positiv effekt på handel och tillväxt, men som allmänheten ändå tycker är behjärtansvärt. Att hjälpa socialt utsatta människor är väl det främsta exemplet. Att ta ut för mycket skatt, och spendera den på sådant som inte genererar tillväxt, kan dock resultera i en svår nedåtgående spiral. Om man hämmar den totala tillväxten, finns det nästa år mindre att beskatta. Detta gör att intäkterna blir mindre, och skattesatsen måste höjas. Vilket ytterligare förvärrar föregående problematik. Att hitta rätt balans i detta avseende, tycks vara nationalekonomernas eviga utmaning.