Så fungerar skatt

Beskattning är ett på många sätt kontroversiellt ämne. Vad ska beskattas? Hur hög ska skatten i så fall vara? Vilka effekter får beskattning på ekonomin? Dessa frågor får sägas vara detaljfrågor i det större perspektivet, där den överväldigande majoriteten är överens; skatt är nödvändigt. Oaktat en handfull anarkister skulle få människor idag sätta sig på tvären till detta påstående. När man väl tagit sig förbi denna konflikt kommer då de mer detaljerade, men ack så svåra, spörsmålen. Det tycks dock finnas en generell konsensus, att uttag av skatt i en omedelbar mening har en negativ effekt på ekonomin, även om intäkterna sedan kan spenderas på sätt som ger positiva effekter.

Inte bara uttaget av skatt är kontroversiellt

Att beskatta är att ta pengar ut ur en ekonomi, vilket gör att de inte kan handlas med. Således hämmas tillväxten i en direkt mening. Men skatteintäkten kan sedan spenderas på till exempel polismyndigheten eller infrastrukturen. Därmed känner sig allmänheten mer säker, när den överväger att ge sig ut i julhandeln, och varor kan fraktas snabbare och billigare, vilket ökar handeln. En stor kontrovers är således också vad man spenderar skatteintäkter på. 35 svenska kommuner får höjd skatt, och det lär knappast saknas konflikter om var pengarna ska ta vägen. På kommunal nivå är det som bekant ofta skolan som är omstridd i sammanhanget resursfördelning.

Risk att skattmasen skjuter sig i foten

Att ett uttag av skatt hämmar tillväxten vägs alltså i regel upp av att den sedan spenderas på sådant som hjälper ekonomin. Därtill kan naturligtvis skattemedel läggas på sådant som inte har någon direkt positiv effekt på handel och tillväxt, men som allmänheten ändå tycker är behjärtansvärt. Att hjälpa socialt utsatta människor är väl det främsta exemplet. Att ta ut för mycket skatt, och spendera den på sådant som inte genererar tillväxt, kan dock resultera i en svår nedåtgående spiral. Om man hämmar den totala tillväxten, finns det nästa år mindre att beskatta. Detta gör att intäkterna blir mindre, och skattesatsen måste höjas. Vilket ytterligare förvärrar föregående problematik. Att hitta rätt balans i detta avseende, tycks vara nationalekonomernas eviga utmaning.